Dannemorafältets geologi
Berggrunden i Dannemorafältet domineras av 1,9 miljarder år gamla suprakrustala (på ytan bildade) bergarter som vulkanoklaster (fragmentbergarter av vulkaniskt ursprung) och karbonatstenar samt omvandlade varianter av dessa. Trots att berggrunden genomgått betydande senare omvandlingar är de primära strukturerna osedvanligt väl bevarade.
De suprakrustala bergarterna ingår i ett isoklinalveckat komplex bestående av två synklinaler separerade av en mellanliggande antiklinal. Dannemorafältet ingår i den östra synklinalen ("Dannemora-synklinalen") som består av två brantstående veckskänklar. Synklinalens botten är känd i södra delen av fältet. I den norra delen har den inte kunnat påvisas trots diamantborrning ner till ett djup av 1 150 meter.
De vulkanoklastiska bergarterna, som ingår i den så kallade leptitformationen, har karakteriserats som "pyroclastic flow deposit" eller "pyroclastic fall deposit" vilket förenklat innebär att de bildats i samband med häftig vulkanisk aktivitet från gasrika fragmentförande askmassor som flutit nerför vulkanerna respektive från material som regnat ner från de askmoln som kastats ut vid eruptionerna. I fältet finns också bergartslager som primärt varit av ovanstående typer men som genom erosion brutits ner och återavsatts på markytan eller under havsytan ("reworked pyroclastic deposit").
Karbonatstenarna i fältet har klassificerats som kalcitisk kalksten respektive dolomitisk kalksten. Den kalcitiska kalkstenen, som oftast är vit eller ljust grå, innehåller endas små mängder magnesium, järn och mangan medan den dolomitiska kalkstenen ofta är mörk grå och innehåller betydande halter av dessa element.
Beroende på manganinnehållet kan två 
skarntyper särskiljas. Det manganfattiga skarnet består huvudsakligen av mineral som diopsid, aktinolit och granat tillsammans med varierande mängder magnetit medan det manganrika skarnet, som kan hålla upp till 25 procent mangan, domineras av mineral som knebelit, dannemorit och serpentin samt ofta också magnetit. Vanligtvis uppträder det senare i nära anslutning till de manganrika järnmineraliseringarna.
Geologisk översiktskarta över Dannemoraområdet. I. Lager, 2001: The geology of the Palaeoproterozoic limestone-hosted Dannemora iron deposit, Sweden. SGU, rapporter och meddelanden nr 107.
Fältet genomsätts av ett stort antal magmatiska gångar och dessutom förekommer en granodioritisk intrusiv bergart i den södra delen av fältet.
Bortsett från den isoklinala veckningen karakteriseras tektoniken i fältet av ett stort antal förkastningar. En del av dessa är i det närmaste horisontella och har i vissa fall förorsakat betydande förskjutningar.